Alldeles för mycket har hänt dem sista dagarna för att jag ska ha orkat ta mig samman!
En läkare skrev ut Zoloft åt mig men jag tror inte på lycka på piller. Så dem ligger kvar på apoteket! Jag tror att bara man har människor och vänner runt om sig som lyssnar och orkar stötta klarar man sig fint.
Man måste kunna uppleva jobbiga situationer utan medicin!
Men igår kändes livet ändå ganska bra! Så bra som det kan...
Jag vill bara att begravningen ska vara så vi får en chans att säga hej då. Få ett avslut.
Detta var Mickes beslut. Han valde att avsluta livet själv, och det är det som gör det så svårt att acceptera. Det gör det svårt att förstå. Och den där vidriga frågan VARFÖR? ja den får vi liksom aldrig svar på.
Thats hard!!
9:e Juni har jag tid för att ta bort min cancer äckliga leverfläck och efter det vet vi hur dem kommer tat gå vidare med det!
Nu ska jag ta tag i vardagen som fått vänta lite på mig... =)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar